Färg & Filosofi

Ni som känner till mig sedan innan vet att jag älskar färgens filosofi eller jobbar mycket med hur filosoferna tänkte kring färg. Ulf Klarén, en av Sveriges främste färgforskare gick precis bort, vill dela bitar av hans sista text för att hedra hans minne och allt han bidrog till i färgvärlden.

I förordet skrev jag att färg ”alltid är något annat samtidigt”. Jag tyckte det var fyndigt – en slags paradoxal sanning om färgen; färg har kopplingar till konst, filosofi och naturvetenskap och behandlas i många olika historiska, sociala och kulturella sammanhang. Att säga att färgen ”alltid är något annat samtidigt” gav intrycket att färgen utgjorde ett brett mångfacetterat pedagogiskt ämnesområdet – med många olika fascinerande ingångar.

Men vår särskilda erfarenhet av färg vilar ytterst på att färg är något vi ser – vad vi ser – som rött, gult, blått etc. Färg är ett sinnligt fenomen: något vi upplever.

Detsamma gäller vår erfarenhet av ljus – och , för övrigt, alla sinnliga upplevelser. Sinnliga upplevelser är inte begreppsliga; de kan inte beskrivas verbalt eller matematiskt, endast demonstreras.

Vår direkta upplevelse av världen är problemfri. Den finns där utan ansträngning. Vi vet med oss att den är privat, men uppfattar den samtidigt självklart och utan invändning som en konkret rumslig värld som vi delar med andra människor – ständigt pågående, närvarande och tveklöst verklig.

Denna lilla text handlar om upplevelse. Den handlar inte om perception, förnimmelse eller varseblivning. Upplevelse är ett bra ord; det beskriver det förhållandet att världen kontinuerligt och naturligt ”lever upp” i oss. I engelskan finns det inget motsvarande ord, det närmaste man kommer är erfara (experience) men med tillägget att erfarandet är levande (living experience), och inte ens då når man helt fram till upplevelsens fulla innebörd.

QUALIA

Etablerad perceptionsforskning behandlar huvudsakligen bakomliggande fysiska/fysiologiska processer. Det finns många goda skäl att söka beskriva hur våra sinnen och vår hjärna fungerar, men ingen kunskap om neurofysiologin bakom våra upplevelser är till någon hjälp när vi upplever världen.

Upplevelserna och de bakomliggande fysiska och fysiologisk processerna är olika saker: elektromagnetisk strålning och neurofysiologiska processer bidrar till färg- och ljusupplevelser, men strålning och bioelektriska signaler är helt enkelt något annat än genuina färg- eller ljusfenomen.

Det finns ingen naturvetenskaplig metod för beskrivning av mänsklig upplevelse4. Det som ligger utanför naturvetenskapens räckvidd anges ibland med begreppet qualia5. Qualia är ett filosofiskt begrepp – ett så kallat gränsbegrepp. Det används för att ange gränsen mot ett område som inte är möjligt att beskriva med naturvetenskapliga begrepp; det står för människans subjektiva närvarande fenomenvärld, den utgör den subjektiva kvaliteten hos medvetna upplevelser. Svårigheten att inom ramen för det naturvetenskapliga paradigmet förklara sambandet mellan människans närvarande subjektiva upplevelse och neurovetenskapens kvantitativa beskrivningar av de perceptiva och kognitiva processerna brukar inom medvetandefilosofin refereras till som ”förklaringsgapet”6. Den direkta upplevelsen råkar rymma just sådant som den naturvetenskapliga perceptionsforskningen av kunskapsteoretiska skäl inte kan befatta sig med; av kunskapsteoretiska skäl hamnar den närvarande mänskliga upplevelsen utanför den etablerade forskningens domäner hänvisad till ett ”öppet” område som ingen har riktigt ansvar för.

DEN DIREKTA UPPLEVELSEN

Susanne K Langer har påpekat att ordet intuitivt ofta används på ett förvirrat sätt; man föreställer sig intuition är något utom förnuftet, som saknar logisk grund och som tar sin ände i ”mysticism, blandat med all slags filosofisk irrationalism, ren sentimentalitet och romantiska fantasier”7. Med hänvisning till John Locke hävdar hon tvärtom att det inte finns någon ”konflikt mellan intuition och diskursiv förnuft”8. Intuition är, enligt Susanne Langer, den grundläggande intellektuella aktivitet som producerar logisk eller semantisk förståelse. Den omfattar alla handlingar av insikt eller erkännande av formella egenskaper, av relationer, av betydelse och av abstraktion och exemplifiering.

Den sinnliga upplevelsen är en logisk struktur igenkänd intuitivt. Att uppleva innebär att man växlar mellan ett medvetet uppmärksammande ”bit-för-bit” och ett intuitivt uppmärksammande av allt-på-en-gång”. Det kreativa momentet i all mänsklig verksamhet innefattar i själva verket denna växling. Att uppleva är en sådan växelverkande kreativ aktivitet.

De sinnliga upplevelserna (form, färg, ljus etc.) och de kroppsliga (emotioner och känslor ) är naturliga redskap för den så kallade homeostasen, det system som upprätthåller människans balans med den omgivande världen. Enligt den amerikanske neurologen och kognitionsforskaren Antonio Damasio sammanfattar och värderar vår upplevelse världen. Den är en omedelbar ”evaluering”. Den utlöser emotioner – det vill säga anpassade kroppsliga tillstånd (eller minnen av sådana). Våra känslor är i sin tur intuitiva bedömningar av kroppens emotionella läge i relation till omvärlden och till tidigare erfarenheter. I den direkta upplevelsen länkas kroppsliga reaktioner samman med inre och yttre erfarenhet. ”Känslorna fogar samman vår inre och yttre värld i upplevelsen av en hel verklighet.”Känslorna fogar samman vår inre och yttre värld i upplevelsen av en hel verklighet9. Utgångspunkten för vår värld är inte elementarpartiklar eller sinnesdata utan själva livet i sin omedelbarhet10.