Mat serverad i en ananashalva, i stället för tallrik. Från Thai Bird NYC.
En gång per år brukar jag lyssna på Food & Friends trendspaning när det gäller våra matvanor. De senaste åren har det blivit allt större fokus på hållbarhet. 2016 petade man mycket om att äta myror och förra året ville allt fler bli climatarians.
I år gäller bland annat det här:
- Att ta hand om avfallet är ingen ny trend, men uppfinningsrikedomen när det gäller återbruk har verkligen nått nya höjder. Ditt kaffe återvinns till exempel som nya drycker, kaffemjöl, energipellets, vedträn och som ansiktsskrubb.
- Tidigare har fokus legat på själva maten – var den produceras, hur den odlas och hur vi ska minska matsvinnet. Så är det väl fortfarande, men nu läggs mer energi på att minimera förpackningsmaterialen också. Frankrike har stiftat en lag på att allt engångsmaterial ska vara nedbrytbart 2020, och i Indien har den ätbara skeden lanserats. Även i det lilla ses denna strävan, som på hippa matmarknader där smarta serveringslösningar mer eller mindre eliminerar behovet av förpackningar (se ananasen ovan).
- Vi ser ett skifte i vår konsumtion, från materiella inköp till tjänster och upplevelser. Framför allt yngre människor påverkas av debatten kring livsstil och klimatförändringar och väljer till exempel att bo mindre än vi gör idag. Även fler moderna kollektiv med delade kök och sällskapsutrymmen har etablerats, med boendeytor runt 12 kvadrat. Det finns en extrem rörelse ”Minimalism”, där anhängarna strävar efter att äga så få saker som möjligt. Det gör att till exempel modeföretagen öppnar egna caféer, barer och restauranger, för att ha nya inkomstben att stå på.
- ”Soloätandet” ökar i hela världen. Det skapar en helt ny marknad för produkter som minskar svinnet för singelätaren (t ex mindre förpackningar).
När man lyssnar på sådana här trendspaningar känns allt möjligt. Samtidigt vet jag ju att många av oss är väldigt långt borta från att börja äta insekter eller bli climatarians. Men jag inspireras av alla dessa visionärer, som vågar satsa och tänker nytt. Och hoppas att deras anda smittar av sig på oss – sakta men säkert och steg för steg,