Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

You are viewing Miljösmarta uppfinningar

Framtidens villa är full av fossilfri energi!

Att bygga hus som klarar sig på egenproducerad energi verkar vara i ropet just nu. För några veckor sedan fick jag samtal om att Skellefteå Kraft, i samarbete med A-hus, ska bygga en modern villa på 150 kvm som ska frikopplas från elnätet och vara helt självförsörjande på solkraft.

Det blir intressant att följa, för det är förstås en sak att bygga hus som klarar sig helt på egenproducerad solkraft. Men att göra det på en ort där det under delar av året är noll soltimmar, är en helt annan.

Till sin hjälp har företagen haft visionären Hans Olof Nilsson,

Skånska Simris klarar sig på sol och vind

När man är villaägare är kostnaden för el och värme en sak som bekymrar – eller åtminstone känns viktigt att tänka på. När vi bytte från den oljepanna (!) som var installerad i huset när vi flyttade in, till luft-vatten-värmepump, var engångskostnaden stor – men sedan har vi sparat massor per månad. Vi har förstås valt ”Grön el”.

Numera tror allt fler att vi kommer att kunna klara oss helt på el som kommer från förnybara energikällor. Det vore ju helt fantastiskt. Och det behöver nödvändigtvis inte betyda att vår el blir dyrare. I många länder är det numera billigare med solen som energikälla,

Veckans goda nyhet: Nu vet forskarna varför så många bin dör!

Det är förstås ingen god nyhet att bin dör. Utan bin, ingen mat. Men jag hoppas att forskarnas nya upptäckt kan leda till att jordbrukare sluta bespruta sina grödor med sådant som vi nu vet dödar våra bin.

Två olika forskargrupper har oberoende av varandra dragit slutsatsen om en av faktorerna som ligger bakom massdöden bland honungsbin och humlor. Och det är två skenbart ofarliga lantbrukskemikalier – Imidakloprid och Thiamethoxam – som dödar bina, enligt Videnskab.dk.

Insektsmedlet Imidakloprid kan förstöra bestånden av drottningar i humlekolonier. Eftersom drottningarna lägger äggen blir deras död även humlornas .

Här är ditt kylskåp – kameran som minskar matsvinnet

Tänk att kunna skriva veckomeny – utan att behöva öppna kylskåpsdörren!

Själ springer jag fram och tillbaka och öppnar dörren när jag planerar. ”Hur var det nu, har vi några ägg kvar. Sambal Oelek – tog jag inte det sista förra veckan?”, och så vidare.

Nästa månad lanseras tydligen kameran ”The Smarter Fridgecam” i Storbritannien. Jag hoppas den kommer hit snart, för det låter väldigt bra. Enligt Aktuell Hållbarhet gör den trådlösa kameran det möjligt för användaren att alltid ha koll på vad man har i sitt kylskåp via mobilen. Förutom att skicka kylskåpsbilder till en app i användarens telefon påminner kameran om matvaror som håller på att passera bäst-före-datum.

Älgmagar kan vara nyckeln till bättre biobränslen

Foto: Wikimedia.

Gillar ni nörderi? Det gör jag. Forskning och sånt… Helst inom miljöområdet. Så när jag läste att älgar kan vara nyckeln till nya biobränslen blev jag förstås väldigt nyfiken!

Att hitta biobränslen som inte konkurrerar med livsmedelsproduktion har varit ett hett utvecklingsområde några år nu (brukar läsa mannens Ny Teknik, där de ofta skriver senaste forskningen inom området).

Nu vill KTH-forskarna Henrik Aspeborg och Anders Andersson studerat bakteriefloran i älgmagar i jakten på nya biobränslen (fråga mig inte var älgmagarna kommer ifrån…).

”Andra generationens biobränslen”

Veckans miljöhjälte: Leaf Republic räddar sommarfesten

Du vet den där känslan när du ska ha fest och inser att det blir jäkligt mycket disk att ta hand om, om du inte köper engångstallrikar? Kampen mellan latheten och det goda samvetet som genast startar…

Here I come to save the day! Det tyska företaget Leaf Republic har nämligen utvecklat en serie engångstallrikar gjorda av löv. De innehåller inget syntetiskt material, ingen tillsatt färg och inget klister, enligt tillverkarna. Istället sys löven ihop till tallrikar med hjälp av fibrer från palmlöv – och inga träd fälls i processen.

Lövtallrikarna är vattentäta, kan slängas i komposten och bryts ned inom 28 dagar (till skillnad från plast som tar flera hundratusen år på sig).