Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Veckans Miljöhjälte: Svenska bin

Foto: Ingemar Fries/Svenska bin

Det har väl knappast undgått någon att världens bin minskat kraftigt i antal. Åsa Gren, forskare vid Stockholm Resilience Centre, berättade  under en föreläsning i höstas om USA där de flesta odlare måste ringa ”bigubben” när det är dags för pollinering av grödor – en tjänst som naturen (vilda bin i kombination med en del från bikupor) tidigare gjort gratis.

Utan bin, ingen skörd. Ingen skörd, ingen mat. Därför har allt fler börjat intressera sig för bin. Företaget Bee Urban sköter till exempel bikupor på taken till en mängd kontorsbyggnader i Stockholm och stärker på detta sätt företagens miljöprofil.

Nu kör vi!

Av Posted on 0 Inga taggar 0

Hej hopp, och välkommen till mitt nya forum!

Innehållet kommer att vara ungefär detsamma: Tankar om hur man lever hållbart, konsumenttips, ekoshopping, nyheter om spännande miljöinnovationer, utflykter i naturen med mycket mera.

MEN jag är inte ensam längre – utan del av ett gäng beautiful bloggers som kommer att förgylla både min och din internet-tillvaro ännu mer. Så kul att jag får ta del av detta!

Fredagsfeelingen kunde inte vara bättre. =)

 

Ekotyg till soffan

På tal om plast och PET-flaskor. Visste ni att textilföretaget Bemz gör överdrag till Ikea-soffor av bland annat det?

För ett drygt år sedan lanserade företaget första delen i kollektionen Bemz Respect. Tygerna är gjorda av 100% återvunna material. Först samlas överblivna tygrester från modeindustrin in och sorteras efter färg (extra bra eftersom modeindustrin är den näst smutsigaste industrin i världen, läs mer här). Därefter finfördelas bomullen och bomullsfibrerna spinns till nytt garn. För att tyget ska bli mer slitstarkt och fungera på sittmöbler tillsätts en liten mängd polyester som framställs av just återvunna plastflaskor.

Bakterien som käkar plast

Ibland överträffar verkligheten verkligen dikten. Har du hört talas om bakterien Ideonella sakaiensis? Inte? Då är det dags att lägga namnet på minnet, för denna lilla krabat har potential att bli människans bästa vän.

Enligt Supermiljöbloggen har nämligen forskare i Japan upptäckt att PET-flaskornas plastsmak triggar bakterien, som fäster sig i plasten och utsöndrar enzymet PETase, som i sin tur sätter igång processen med att bryta ner plasten till mindre molekyler. Bakterierna använder sedan molekylerna som energi.
Vanligtvis tar det hundratals år innan PET-flaskor bryts ner i naturen, men under rätt förhållanden lyckas bakterien på 6 veckor.

Veckans vardagsvego: Ungersk rotfruktsgryta

Ajvar relish kan verkligen lyfta en maträtt. Här bildar röran ljuvlig smakharmoni tillsammans med rotfrukter och en sötsyrlig äppelröra. Salami är gott att servera till om någon absolut vill ha kött.

Ungersk rotfruktsgryta
4 port

1/2-1 hackad gul lök
2 finhackade eller krossade vitlöksklyftor
smör
2 palsternackor i tärningar
150-200 g rotselleri i tärningar
4 morötter i tärningar
3-4 potatisar i tärningar
2 dl ajvar relish
3-4 dl vatten
1 tsk timjan
1/2 tsk paprikapulver
1 grönsaksbuljongtärning
1 brk vita bönor,

Veckans miljöhjälte: Äkta Vara, för mat utan tillsatser

Av Posted on 0 Inga taggar 0

Boken Äkta Vara blev startskottet för en ny karriär för journalisten Mats-Eric Nilsson.

Första gången jag träffade Mats-Eric Nilsson, mannen bakom boken Äkta Vara (som numera vuxit till en organisation som kämpar för att det ska bli mer mat och mindre tillsatser i våra livsmedel) var för 12-13 år sedan då jag jobbade för tidningen Hälsa. Jag minns att jag tyckte han var oerhört vettig.  OCH viktig, bland annat för att han satte lite press på oseriösa livsmedelstillverkare.

Mats-Eric och hans medarbetare har fortsatt i samma goda anda. Älskar till exempel hur Äkta Vara förra veckan lyfte fram det faktum att kocklandslaget i samarbete med Statoil tagit fram en macka som innehåller 14 olika e-nummer.

No more plastpåsar

Av Posted on 0 Inga taggar 0

Tygkasse från Ikea ur nya kollektionen Användbar som börjar säljas den 8 april.

 

Hur ofta står man inte i affären och förbannar sig själv för att man glömmer att ta med egna tygkassar hela tiden?!

I Sverige är inte problemet med plastpåsar superstort: Vi använder cirka 100 plastpåsar per år och person. Men i många andra EU-länder är siffran upp emot 600 påsar per år. Och i många länder utanför Europa är plastpåsarna största faktorn bakom nedskräpningen av haven som sker.

EU vill föregå med gott exempel och bestämde förra året att snittförbrukningen av plastpåsar får ligga på max 40 stycken per år och medborgare i slutet av 2025.

Veckans ekoshopping: Finaste filten

En hållbar utveckling handlar – som bekant – inte bara om att värna miljön, utan även om schyssta löner och arbetsförhållanden för dem som tillverkar produkterna. Det senaste året har jag märkt att allt fler inredningsföretag tar hänsyn till bådadera.

Vän av ordning kanske tycker att det verkar bakvänt att starta projekt i andra länder när man kan välja lokalt producerade produkter, och slippa långväga transporter. Men det är inte riktigt så enkelt:
* När vi köper Fairtrade-produkter ger vi odlare/hantverkare etc möjligheten att skaffa sig stabila inkomster, vilket minskar risken för överutnyttjande av viktiga naturresurser för att överleva.

Veckans vardagsvego: Lila bulgursallad med baba gannouj

Fräscht – med citron och vitlök mot februariförkylningen! 😉

Lila bulgursallad med auberginegucka
4 port

2 pkt halloumi

4-5 rödbetor
1/2 gul lök
1 tärning grönsaksbuljong
2 dl bulgur
1/2-1 vitlöksklyfta
1/2 msk honung
1/2 citron, saften
2 msk olivolja
salt och svartpeppar

Babab gannouj (aubergineröra):
2 små auberginer
1-2 vitlöksklyftor
1/2 citron, saften
1/2 dl tahini
1 msk olivolja
salt efter egen smak
mynta

Börja med baba gannoujen: Sätt ugnen på 200 grader.

Veckans eko-ord: Ekologiskt fotavtryck

Det är inte helt lätt att förstå hur mycket vi påverkar vår omgivning – genom det vi konsumerar, äter, den energi vi använder och så vidare.
Men det är just detta ekologiska fotavtryck handlar om: Hur stor ”biologisk produktiv yta” krävs för att ta fram produkterna vi köper och för att ta hand om avfallet som skapas? Eller hur stor yta med nyplanterad skog skulle behövas för att ”fånga upp” koldioxid-utsläppen från vår användning av olja, kol och gas?

Ekologiska fotavtryck anges i enheten globala hektar (gha) – ett sorts genomsnitt av de biologiskt produktiva ytorna.