I morse hostade Noah så han fick vara hemma idag. Men sedan dess har han inte hostat någonting. Är det det som kallas falskvabb? En extra mysdag hemma med alldeles för mycket padda och pannkakor till lunch. Vem som helst skulle ju fejkhosta för mindre..
Min stora lilla kille.. 6, snart 7 år. Så stor, lång och klok. Men ändå så himla liten. Det är så mysigt att vara med bara honom. Att få tid och utrymme att prata om allt och inget. Helt plötsligt berättar han något han annars inte skulle sagt. När tystnaden och möjligheten att säga något uppstår. När det inte är fullt ös medvetslös som det ofta är när även lillasyster är hemma. Så viktigt det är med den där egentiden tänker jag..
”Ska du också vara hemma idag” sa jag till lillasyster imorse. ”NEEEJ!” svarar hon snabbt och tydligt och sen tjatar hon om att hon vill gå till förskolan NU! För hon ”saknar sina fröknar”. Och så tänker jag på det. Hur skönt det är att ha en unge som älskar sin förskola.
Ibland får jag dåligt samvete över att Ellie är mer på förskolan än vad Noah var eftersom hon inte har något småsyskon som är hemma. Då är det fint att tänka på hur mycket hon älskar att vara där. Att hon gråter över att vara hemma när hon är sjuk. Fint.
Tiden är så smärtsamt påtaglig när man ser på sina barn. Noah som snart blir 7. Och jag blir 35 om två dagar. Kan man stoppa tiden? Eller förresten, först kan vi snabbspola några månader tills det är lite varmare ute.. 🙂
Nä, nu ska vi hämta hem lillasyster. Hoppas ni har haft en fin start på veckan!