Idag har vi haft en alldeles fantastisk dag i backen vilket var precis vad vi behövde. Solen sken och det var lite kallare än igår vilket gav bättre snö även om den blev lite blöt och tung framåt eftermiddagen. Det är så himla skönt att få vara nära familjen just nu och jag njuter verkligen av att se mamma och pappa tillsammans, det är verkligen få förunnat att ha ett så kul liv ihop efter snart 50 år som par (Japp, i höst smäller det).
Vilhelm var dessutom lite piggare så vi fick åka en hel del även om det blev en paus i Valleland. Tänk vad allt har utvecklats sedan man själv var liten! Trollskog och Valleland gör ju det här med skidvecka till en dans trots att den yngsta bara är tre år. Tjejerna tycker fortfarande att det är roligt även om de helst vill susa omkring med storkusinerna.
Trots att solen sken blåste det på ganska bra och fikapausen framför brasan på toppstugan var riktigt härlig och precis alla hade rosiga kinder, inte bara jag som fick glüwein.
Det är verkligen bra att både M och jag finns där i backen. Jag är alltid så orolig och håller tillbaka medan M pushar på. Jag ser ju potentiella olyckor precis överallt så hade de bara haft mig hade de väl harvat i barnbackarna fortfarande. En av de saker jag tycker är allra jobbigast är att ha Vilhelm i sittliften. Jag ser framför mig hur han snor sig och vi i en millisekund tappar kontrollen och han dimper ner i backen. Idag delade M, Vilhelm och jag lift med en mamma och en flicka i ungefär samma ålder som Vilhelm. Precis när vi skulle hopa av skuttade dottern ner en sekund förtidigt och hamnade under liften och kasade ner i backen bakom. Min skräck hände precis framför ögonen på oss fast inte på så hög höjd som jag brukar fasa för. Det gick som tur var bra och flickan klarade sig med lite blod från munnen.
När vi kom hem lekte barnen i trädgården medan vi tog en bastu, drömde om tillbyggnader och hörde dem stoja där ute. Livet här är verkligen något helt annat och vi njuter.
Ha en riktigt fin kväll!