När det inte fungerar

Som det låter så är det något som inte alls blev som jag tänkt mig…

Amningen

Som jag älskat att amma våra barn! Det är en sån underbart mysig stund när man verkligen får den där fantastiska kontakten. En stund för att lugna, slappna av, få ro av varandra och verkligen komma varandra nära.

Med Filippa och Lovisa gick allt sådär löjligt lätt, allt bara fungerade utan minsta problem. Med Vilhelm var det lite struligt i början men efter ett enormt tålamod och mycket kämpande lossnade allt och vi ammade i 1 1/2 år.

Inför den här förlossningen fick vi som vanligt skriva önskemål kring hur vi ville ha det och min enda önskan var att få hjälp med amningen så att det skulle gå bättre än med Vilhelm.

De första dagarna gick allt bra, precis som med Vilhelm, mjölken kom och hon hade ett bra tag. Allt kändes helt enkelt bra och vi åkte hem… Efter några dagar upprepade sig historien, mjölkproduktionen minskade och Lilian blev trött och gick inte upp i vikt. Vi åkte in för att få hjälp och kände oss lite bättre när vi kom därifrån. Bokade in ett möte på AMSAK men när jag skulle dit blev den barnmorskan akut sjuk och mötet blev avbokat. De ringde dock upp för att höra hur det gick och erbjuda en ny tid men då kändes det bättre igen och vi bestämde oss för att höras framöver om det inte vände.

Lilian vände i vikt och vi åkte till Italien som planerat. Hela tiden under den här perioden pumpade jag var tredje timme och gav på flaska varvat med amning. Ju längre tiden gick ju mer frustrerad blev hon vid bröstet, det blev säkert bekvämt med flaska men vi hade inget alternativ då hon inte alls fick i sig tillräckligt annars.

Det har varit en sån himla kamp! Så otroligt jobbigt, ledsamt och helt vansinnigt stressigt. Varje pumpning tar ca 30-45 min och sedan tar det ju en stund att ge mjölken så vi har knappt kommit utanför dörren. Hon sover på nätterna men jag är vaken och pumpar…

Precis innan vi åkte till sälen nu lyckades hon få torsk och jag svamp både i och på brösten utan att vi knappt har någon fysisk kontakt. Utöver det fick jag mjölkstockning på det bröstet som var värst drabbat. Jag fick en salva för behandling och en nässpray för att hjälpa till med stockningen. Nässprayen var ett mirakelmedel, så otroligt skönt då det är svårt att häva stockningen utan amning.

Men… Att pumpa med sprickor, sår och var är fullkomligt vidrigt! Dessutom håller det här på att bryta ner mig helt. Jag känner att jag förlorar så mycket tid av närhet och mys då jag pumpar 24/7 medan någon annan familjemedlem tar hand om henne. Det som normalt sett brukar vara fantastiskt för trygghet och närhet har blivit precis tvärtom.

Ja ni hör, det är jobbigt och så otroligt sorgligt. Ena stunden bestämmer jag mig för att nu får det vara nog, nu lägger jag ner och ger ersättning men nästa får jag sån ångest… hoppas och önskar att det skall lösa sig, att hon plötsligt skall fatta hur man gör och amma. Jag har plötsligt fått en helt ny förståelse för alla som haft problem med det här.

Tiden får utvisa hur det blir men ville bara dela med mig. Dels för att alla historier och erfarenheter är bra att delas, inte bara de vackra men också för att ni skall förstå varför jag inte hunnit svara på alla era frågor både här men främst på Instagram. De här sju veckorna har det bara funnits tid för det här, min familj och de jobb som redan varit inbokade. Men jag älskar ert härliga engagemang och alla frågor så snälla ni, om jag missat just er fråga så fråga igen!

Tack för att ni finns här, det betyder så otroligt mycket ❤

15 reaktioner på ”När det inte fungerar”

  1. Förstår hur du känner dig

    När vi fick vårt första barn kämpade jag med variga bröstvårtor. Lilleman torsk och det gick aldrig över. Provade salvor. Amnngdnapp. Men det blev aldrig bra. Grät varje gång han skulle äta och blev nästan arg på honom för att han va hungrig. I två månader kämpade jag. Sen gav jag upp. Jag mådde så dåligt av allt detta och när jag sen bestämde mig gör att sluta. Då blev allt så himla mycket bättre!

    Med barn nr 2 så kände jag att nu jäklar ska det fungera. Men karusellen upprepade sig. Och jag slutade ammma efter bara några veckor.

    Hoppas att du snart mår bättre och att ni finner en lösning som passar. Du ska inte må dåligt.

    Stor kram ❤️

  2. Hej!

    Jag är en av de som följer dig på insta. Jättefint konto och familj du Har.
    Jag kan berätta lite kort på min historia. Jag har två barn den yngsta bara
    8 veckor snart. Med första kämpade jag 3 månader med att amningen
    Skulle komma igång. Den kom aldrig! Mina bröst har aldrig liksom blivit
    Spända eller mjölkiga som de annars brukar bli antar jag. Iaf vad jag har hört.
    Hur som helst så gick inte sonen upp i vikt och han fick flaska
    Och jag ammade mellan måltidern i kombination med flaskan. Till slut gick ”amningen” över till snuttande på bröstet. På det sov jag ingenting eftersom han hade ingen bra sömn. Sen släppte jag det och körde ersättning. Både jag och barnet mådde bättre. Andra barnet.. (nu läge) då var jag bestämd med att nu måste amningen fungera. Denna gång Ska jag försöka vara lugn och att stressen inte ska ta över och andra inte ska påverka mig med alla möjliga tips och råd som man får höra.. Då mycket har med stress att göra. Jag fruktade över att det skulle bli samma med lillen. Lång historia kort så pumpar jag nu och får ut ca 30-50 ml som hon får blandat med ersättning. Men det tar tid! Exakt som du säger, man hinner inte göra så mycket annat än pumpa och mata. Men nu tänker jag att det viktigaste är att bebis mår bra och du själv. Jag hakar inte upp mig på amningen längre. Mjölken rinner tyvärr inte hos mig även om jag har mjölk och har kämpat i 1 månad. Bättre än inget alls tänker jag. Allt är inte alltid så självklart.

    Nu får jag tid över och försöker konsentrera mig på vardagen och nuet och att vi mår bra. Så mitt tips är att inte stressa upp dig över situationen för länge.

  3. Många, många, många, många barn har fått ersättning och blivit underbara, friska, starka ungar ändå.
    Detta är en tid du ska njuta av så passa på att sova, gosa och var med underverket istället.
    Du är en fantastisk mamma ändå och vill nog inte titta tillbaka och känna att du missade en massa ögonblick, den korta bebistiden tar slut så fort…..

    Kramar till dig från mig ❤️

  4. Förstår din frustration. Med vårt första barn fick jag eklampsi och Hon föddes med katastrofsnitt endast 1700 gr. Det var mat från mjölkbanken på sjukhuset och efter jag hämtat mig fick jag pumpa. Lillan fick flaska med delvis min mjölk. Jag fick ingen hjälp på MVC. De bara sade att jag skulle intensivpumpa/amma. Jag var som en trasa, min man var heroisk och lillan hade problem med magmunnen och kräktes. Efter 4 mån tog min man pumpen och lämnade tillbaka den. Jag klarade inte beslutet. Det var så skönt när han gjorde det. Sedan fick hon tillägg och allt blev mycket bättre i vår familj. Nu är hon snart 27 och mår jättebra. Har en lillebror som är 25 som blev ammad 7 mån med lite tillägg. Funkade jättebra. Amning är jättebra om det funkar men man ska inte knäcka sig. Hoppas det löser sig!

  5. Förstår dej sååå otroligt väl, har 4 idag vuxna flickor, födda
    86, 88,91,96.När dom äldsta kom var det en stor skam att inte amma.När vi kom till BVC ljög jag och jodå visst ammade jag. Vilket jag kanske gjorde dom första 6 veckorna, vilket resulterade i att jag var hysteriskt orolig att dom inte gick upp i vikt.
    När jag sen fick nr 4 1996, började jag precis som med dom andra, men när hon inte vände i vikt efter 3 veckor, och jag hade hög feber och mjölkstockning, så grät jag av att jag var så misslyckad. Gick och köpte ersättning och flaska, hon åt säkert 120ml, sov 4 Tim och blev världens gladaste goaste friskaste bebis!! Precis som dom andra, inga allergier eller någonting . Närheten får du ändå, Det här är ju helt upp till var och en, men man ska aldrig känna känna skam eller skuld. Njut av denna underbara tid nu istället. Kram Ewa

  6. Ååh, förstår din frustration och jag är mitt uppe i samma förutom att vi inte har flaskan, dock kör vi med amningsnappar, har du testat det?! Jag har haft enorma problem med såriga bröst och misstänkeratt jag fått svampinfektion på mina också.. jobbigt och frustrerande när man inte vill annat än att det ska funka. Kram och lycka till ??

  7. Men åh! Lider med dig, vet precis hur det är att kämpa och kämpa för att få amningen att fungera när man är så skör och trött och stressad över att få i sin lilla kärlek det den behöver för att må bra. Och det gör ont både fysiskt och psykiskt och man känner sig så ofantligt ensam. Allt hänger ju på mamman. Producera mjölk, få ut mjölken, och framförallt-ta beslutet om man ska kämpa på med hela den här amningskarusellen eller inte. Det är ju verkligen ingen annan som kan bestämma det, och heller ingen annan som riktigt kan förstå. Förutom alla andra mammor som varit i precis den sitsen. Du ÄR inte ensam! Tänker på dig och hoppas att allt ska bli bättre så snart det bara går! Det finns inga rätt eller fel beslut kring ersättning och amning, du kommer kämpa så länge du orkar och det är allt du kan begära av dig själv. Men bestämmer inte över allt i livet, vissa saker blir som dom blir hur gärna man än önskar annorlunda.

    Tack för ögonöppnaren, väntar själv min trea och har såklart förväntningar på hur amningen kommer bli baserat på hur det blev med de två andra barnen. Veckor, månader av smärta och kamp men till slut gick det och ammade båda över året. Men denna gången kanske det inte kommer gå alls. Eller så funkar det direkt. Du påminde mig om att man verkligen måste vara ödmjuk inför detta tack.

    Stor styrkekram från någon du inte alls känner men som hejjar på dig!

  8. Kära du! Med mitt första barn fungerade inte amningen alls. Jag hade antagligen för lite mjölk i kombination med att han inte visste hur man skulle ta greppet. Vi drabbades av torsk o såriga bröstvårtor. Jag grät mig igenom och kämpade konstant de första 3mån. Sonen gick upp fördåöigt så jag var tvungen att ge ersättning i kombination med amning. Tillslut peppade alla mig runt omkring att ge upp. I mina ögon var jag en dålig mamma och jag tyckte det var vidrigt att inte kunna ge mitt barn den där viktiga mjölken. Men vet du, jag slutade och efter en vecka kom livet tillbaka. En nöjd och glad pojke, en lättad mamma som plötsligt blev glad och kunde njuta av sin bebis igen. Idag är han fyra år och inte kan man se att han är uppväxt på ersättning! ? För 8mån sedan kom lillebror, det gick bättre men inte så bra så jag kunde helamma. Efter 2mån med delamning sina mjölken och jag beslöt mig för att släppa taget även denna gången. Och så smidigt det är ändå. Jag kan åka iväg på ärenden utan bebis och vi kan hjälpas åt jobbiga nätter. Mitt barn har fått närhet och enorm kärlek ändå utan amning. Vi har haft mysiga och nära stunder även om han fått på flaska. Och pappa har kunnat få det där speciella bandet han också. Ville bara dela med mig av mina erfarenheter! Kram och lycka till❤️

  9. Hej! Känner så väl igen känslan. ? Hade stora problem med amningen med båda mina pojkar. Det tär på hjärtat. Styrka till dig vad du än bestämmer dig för att satsa på! Kram! ?

  10. Hej fina du!
    Ditt inlägg berörde mig sååå så kände att jag ville skriva till dig.
    Jag har två barn och hade en romantisk föreställning om amning. Att det liksom var självklart och gick som en dans. Jag ammade mitt första barn i ca 3månader innan jag gav upp. Hade en liten förlossningsdepression så slutade för att det liksom var enda alternativet. När jag fick Hedda min dotter tänkte jag lite revansch. Nu minsann skulle det gå sååå mycket bättre. Det kom igång som det skulle men hon blev aldrig nöjd och jag producerade inte tillräckligt. När jag försökt i ett par månader och minsann inte skulle ge ersättning för det gör man bara inte. Så fick jag åka in. Åkte in till förlossningen och grät med bröstvårtor variga med blod och ömma och onda så man trodde man skulle dö. Värrre än alla förlossningar i världen. Eller kanske inte men du förstår! Då fick jag träffa en magisk barnmorska. Hon räddade både mig och Hedda. Hon ifrågasatte liksom för vems skull?! För vems skulle kämpar man som en tok. Jag får ont och Hedda fick blod och var i munnen tillsammans med alldeles för lite mjölk. Ingen sov. Vem mådde bra av det?! För vem ska man liksom vara duktig eller bevisa att man kan? Sen den dagen var det full ersättning och livet kom tillbaka till mig, till Hedda och hela familjen! Har alltid varit super nära mina barn och även om närheten vid amning är magisk kan man komma lika nära med flaska. Ett långt utlägg?…… Tänker att man ska försöka att inte lägga så mycket värderingar i allt utan bara göra det som känns bäst för dig, din dotter och er som familj! Lycka till❤️

  11. Jag har också fyra barn och var med om liknande som som du med barn nr 2, min äldste pojke. Jag kunde amma i ca 1-2 mån, men pga att jag hade kraftig smärta i kroppen efter en bilolycka flera år tidigare, så orkade kroppen inte producera tillräckligt med mjölk (var så läkarna förklarade i alla fall) Det jag ville komma fram till var att allt lättade när vi bestämde att det bara skulle bli flaska. Vi såg till att det blev mysiga stunder med mycket hudkontakt, även om själva maten kom från flaskan så låg han mot mig som om han ammades. Jag blev piggare och gladare av att inte behöva kämpa mer och kunde bara njuta av min lille. Lycka till och hoppas du bara kan få njuta av din lilla tjej. Tack för att du delar med dig av både vackert och svårt. Kram ❤

  12. Carina Sundström

    Lilla vännen ? Fy vad jobbigt! Älskar att amma men i mitt fall funka amningen helt i 1,5 veckor med min första dotter, funka i 6 veckor med min son, slutade efter 7 månader med dotter nr 2 pga av att hon blev mjölkallergisk & ingen berättade att det var lätt för mig att bara lägga om kosten.. ? med sista fröken (15år senare sladdis) så funka amningen sisädär, faktiskt så gav jag upp efter ca 4 månader för att jag kände att det bara blev stress, ingen av oss mådde så där jättebra så det fick bli tillägg isf..
    Mina barn är födda -88, -91, -95 & -10.
    Så jag råder dig att tänka till hur du själv vill göra,vad din magkänsla säger, för barnet klarar sig lika bra på ersättning som att du ammar, kanske ni båda mår bättre av att slippa all stress & stök?! Men som sagt, alla väl du som mamma gör ska komma inifrån dig själv & inte från nån annan.. Lycka till & Glad Påsk påer ?

  13. Hej, ville bara säga att jag känner igen mig så i din berättelse! Med första barnet gick amningen hur bra som helst från första stund & med andra nu har vi fått kämpa & kämpa och det har varit såååå många nätter jag suttit & gråtit av smärta & känt mig som en helt värdelös mamma som inte kan ge mitt barn mat. Så är det ju förstås inte, men svårt att tänka rationellt när man så gärna vill amma & vet att det har funkat innan. Du vet det säkert & jag hoppas att vården kollat det redan, men ett kort tungband kan göra att barnet inte får i sig tillräckligt med mat för att det suger fel & man får gräsligt ont. Bara en tanke som dök upp när jag läste. Det är ju väldigt vanligt & också väldigt lätt åtgärdat. Lycka till! Hur du än beslutar dig för att gå vidare så kommer det bli bra! ❤️

  14. Så jobbigt när amningen krånglar. (Det har den gjort för oss också!) Har ni kollat om hon kan ha kort tungband? Tipsar om gruppen ”Svensk stödgrupp för kort läpp- och tungband”. Hoppas det löser sig för er ❤️

  15. Cecilie lygre husmo

    Min søsters sønn hadde kort tungebånd, de slet i flere uker med det samme som dere; såre brystvorter, tette melkeganger, sopp/trøske, gråtende baby som ikke suger som den skal og som ikke blir mett. I tillegg mye luftsmerter pga. feil sugeteknikk og påfølgende svelg av luft. Barnet fikk ikke tungen opp i ganen og kunne ikke lage vakuum. Mor pumpet og pumpet og trodde hun ikke hadde nok melk, de gav MME for å overleve. De ble henvist til sykehus og barnelege klippet dette da han var rundt 6 uker, etter dette løste alt seg, og melkeproduksjonen normaliserte seg så snart barnet kunne suge normalt. Dessverre er kort tungebånd underdiagnostisert, og mange jordmødre og leger kan for lite om dette. I og med at du har ammet vellykket før kan det jo hende at det er hos barnet feilen ligger og at det er et fysisk problem som lett kan rettes på. Jeg vet ikke hvem som er spesialister på dette i Sverige, men jeg ville tatt et Google søk og sett på det?
    Masse lykke til!

Lämna ett svar till Johanna Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.