Förlåt. Jag kan visst aldrig låta bli de där ordvitsarna…
Hur som helst: Jag har börjat gå i semestertanker. Och av någon anledning har tanken på en kryssningssemester etsat sig fast i hjärnan.
Dels för att jag alltid har trott att färja är ett relativt miljövänligt transportmedel. Men där var jag hyfsat fel ute. Vissa snabbfärjor kan till exempel ge mer utsläpp av koldioxid än ett flygplan på samma sträcka.
Och dels för att tanken på att tuffa fram längs vackra kustlinjer lockar i år.
Är man sugen på en kryssning i sommar, är det tydligen bättre att välja en långsam variant. Vilket förmodligen bara är bra för alla stressade själar…
Men du kan också kolla vilket bränsle färjan/fartyget går på. Stena Line kör till exempel med metanol, vilket enligt dem minskar utsläppen av svavel med 99 procent, partiklar med 95 procent, kväve med 60 procent och koldioxid med 25 procent. Andra båtar går på batteri (det finns t ex så kallade linfärjor i Vaxholm och Göteborg) – vilket ju är bra så länge elen de laddas med är grön. Ett tredje alternativ är HVO-bränsle, som är fossilfri diesel.
Här är tre turer jag blev intresserad av…
Vegan Cruises
För dig som vill uppleva de norska fjordarna. Att vegansk mat belastar miljön mindre än kött vet de flesta. Dessutom drivs färjorna med bränsle som har låg svavelhalt. Och så kan man ta dagsturer i elbil i vissa hamnar. Det stora problemet är att det verkar som att man först måste ta sig till London för att hoppa på färjan… (doh!).
Göta kanal
Strömma lanserar en tredagarskryssning i sommar. Fint sätt att upptäcka en vacker del av Sverige, tänker jag! De gamla anrika båtarnas hytter är nyrenoverade och maten som serveras baseras på råvaror från producenter längs kanalen. Vad båtarna drivs med är dolt i dunkel.
Västtrafik
Jag har alltid velat se Göteborgs skärgård. I år vill jag gärna ta färjan Burö, som trafikerar Öckerö–Kalvsund–Framnäs–Grötö, på diesel gjord av tallolja.